Empoli-Juve 0-4, 12 september 2005

12 september 2005, Juve-Empoli 4-0

Inga mål men idel lovord om Zlatans match. Vald också till matchens bäste spelare. Betyg – en sjua.

Här följer utdrag från första artikeln – ”Juve, operazione perfetta”, sid 2.

En sak är säker. Capellos laguppställning uppträder redan med en avundsvärd självsäkerhet. ---- Vinsten över Empoli får betecknas som en perfekt insasts: femtion minuter för att stänga matchen, där efter ett antal spelarbyten för att spara på de viktigaste spelarna. Inga gula kort, inga skadade. Juve skapar dessa dödligt giftiga blixtanfall utifrån axeln/kedjan Ibrahimovic-Vieira. Den gamla och den nya i det svartvita laget pratar samma språk. Som om dom har spelat tillsammans i evigheter och inte endast i några veckor. Det är dessa två som ger rätt tempo i uppspel via Nedved på kanten och genom Camoranesi tenderar att gå mer inåt mitten. Och det är dom som tänder den formidabla målskytten som svarar till namnet Trezeguet.

Ibra och Vieira sätter sin prägel på den dödliga acceleration som leder till tre mål på femton minuter. Först är det svensken som börjar genom att smeka fram bollen till Trezeguet som sätter den bakom Berti: sen fortsätter Vieira med en otagbar nick varefter Ibra återigen avslutar showen med ett ryck och sedan framspel till Camoranesi som sätter in bollen.

Capello var nervös efter alla landslagsmatcher och efter att redan ha förlorat Thuram på grund av skada var samma öde nära även gällande Zlatan. Men sensken verkar kapabel att även dribbla av trötthet och slag mot kroppen. Och ingen ska säga något negativt om att han än så länge saknas i målprotokollet. Den svartvita spelaren lyckas att förvandla även dom enklaste små passningar till något kreativt och, jämfört med förra säsongen, vekrar han ha minimerat vissa egoistiska uttryck. Målen kommer att komma. Det räcker att ha tålamod. Men den här Ibra blir hela tiden mer oumbärlig.