Zlatan gör toppmatch, trots förlust, 20 april 2005

Torsdagen den 21 april 2005

Himmel och helvete. Zlatan bjöd på allt i förlustmatchen mot Inter. De flesta utser honom till bäst på plan tillsammans med Intermålvakten Toldo. En del tycker han bör fokusera sina nickar exklusivt på läderkulan och inte på försvarsspelare. En mycket het match hur som helst, med mycket känslor och mycket nära nya drömmål av Zlatan.

På förstasidan i Gazzetta dello Sport denna dag, i krönikan av Franco Arturi betitlad ”Ancelotti tackar”: I Turin är det endast Toldo och trävirket i målramen som står emot Juves ursinne: Ibrahimovic visar det värsta (sedvanlig skallning, den här gången Mihajlovic) och det bästa i sin repertoar men lyckas inte slå igenom ett av stolthet väl sammansvetsat Inter och ett mycket stort prov på lagmoral.

Sida 2. Artikel om matchen.

Speciellt i andra halvlek förtjänade Juventus en kvittering. Och om Toldo var bäst i Inter finns det förstår en anledning. Inte av en slump var det bara han som lyckades stoppa en extraordinär Ibrahimovic, il bianconero som mindre än sina lagkamrater är värd en förlust, efter att gång på gång varit mycket nära att göra mål. Tyvärr, vid sidan om Ibrahimovic och Camoranesi var det inte många som lyckades hålla uppe spelet i Juvnetus, till att börja med den allt större besvikelsen Del Piero.

Och sist i referatet: Den här gången tjänar inte den numera vanliga stafetten mellan Del Piero och Zalayeta någonting till. Zalayeta kastar sig över alla bollar men huvudrollsinnehavare förblir Ibrahimovic, som gång på gång får se Toldo stå ivägen.

På sida 3 en intervju med Mancini som givetvis är mycket stolt över vinsten och över sitt lag: Laget spelade perfekt idag. I första halvlek höll vi upp spelet mot Juventus. I andra halvlek däremot var vi duktiga på att kontrollera den gina reaktionen från Juventus – med det där fenomenet Ibrahimovic som när han spelar på den nivån är helt omöjlig att markera.

Intervju med Capello sidan 4: Idag försökte vi på alla de sätt. Jag kan inte klandra någon av killarna. Ibrahimovic var ’devastante’ (devastating på engelska, kommer inte på en koncis översättning), han öppnade upp spelet för sina lagkamrater, han gjorde avslut på avslut. Men på vägen mot målet fanns Toldo eller någon försvarare eller så gick bollarna tätt utanför. Och på frågan om Zlatans ’skalle’mot Mihajlovic: Jag såg ingen skallning, men att han vred på huvudet med en kontakt som påföljd. Jag är mycket hård mot mina spelare för såna här saker men den här gången gjorde Ibra inget fel.

På läktaren på Delle Alpi sitter Zlatan Ibrahimovic’ agent och myser vid åsynen av ”Gladiatorn” (Il Gladiatore, reds anm.). ”Zlatan har vid det här laget helt anammat och tagit till sig staden, folket och livet i Torino. Han älskar Torino och nyligen köpte han en lägenhet i centrum, i gamla stan (samma lägenhet som en viss Filippo Inzaghi ägde tidigare!!) eftersom han tycker om att bo i stan och helst vill kunna cykla till allt, utan bil, precis som han gjorde i Sverige eller i Amsterdam.” Mino Raiola tar hand om både Nedveds och Ibrahimovic’ intressen och har en nära relation till Luciano Moggi. Mino hyser ingen tvekan om sina skyddslingars framtid: ”De kommer att förlänga kontraktet bägge två”

Längre ner på sida 4, en artikel som beskriver kontroverserna med Juves anfallspar. Rubriken ” Ibra kan inte uträtta mirakel, Ale än en gång utbytt”. Det kan ju inte alltid vara som mot Fiorentina. Eller ännu mindre alltid som mot Lecce. Fem mål på två omgångar, Zlatan Ibrahimovic, svensk med kroatisk mamma och bosnisk pappa, startar vild och uppeldad av uppgiften, övertygad om att kunna fortsätta på den inslagna vägen av tillfredsställelser. Han hinner dock knappt ens röra bollen innan han blir varse om något som snart inte borde överraska längre. Var än och hur han än rör sig finner han hela tiden en kille framför sig vars efternamn också slutar på ”ic” – Sinisa Mihajlovic. Serb, eller rättare sagt Serbissimo (typ megaserb)

Vad gör dom? Hälsar på varandra? Ignorerar varandra? Självklart inte, de börjar genast att slå på varandra, med stor aptit dessutom. Sinisa är ingen ängel. Inte heller Zlatan. Snarare är han känd för att vara en bråkstake (’baruffante’, lite mildare än bråkstake, typ ”ruffare”, reds anm.). Åtminstone var han det under tiden i Sverige och Holland. Här hos oss har han ärligt talat inte gjort ett skvatt för att förtjäna ett epitet som bråkstake, men ryktet som ”bad boy” fortsätter att förfölja honom. Må han vara den han är. Det mycket privata balkan-kriget mellan de bägge ”ic” skördar ett offer. Ibrahimovic, varnad av De Santis. Följaktligen kommer han inte att vara med på Olympiastadion nästa söndag kväll, mot Lazio. Och i dessa tider, utan Trezeguet, är detta inte en frånvaro att ta lätt på. Zlatan är hursomhelst inte någon som gråter över spilld mjölk. Och vid sitt misstag i uppförandet svarar han direkt med en prestation värdig den bedårande tid han genomgår just nu på fotbollsplanen. Juventus anfallsspel är han. Bara han. En sammetsmjuk bollkontroll., assist, finter och andra små finesser som när han drar bollen under sina sulor är exempel på vad som gång på gång åsamkar skador i det svartblåa försvaret. Han försöker allt, killen från Malmö. Till och med ett skott som, om det hade gått in, redan hade varit en myt: ett volleyskott från ett långt avstånd som ser ut att skruva in sig i bortre hörnet men i stället touchar bollen stolpen. Ljudliga applåder. Mycket välförtjänta. Självklart, han är inte perfekt. Ibland dräller han lite för mycket med bollen, som han har varit van vid att göra i alla tider. Ibland gör han mycket enkla misstag som elementära pass eller när han bara behöver stöta till bollen mot mål, försöker han en svår vändning. Men allt detta är brister man måste förlåta. Också därför att det knappast är enkelt att vara helt ensam i anfallet. Del Piero bekräftar att han går igenom ett svårt ögonblick i sin fotbollskarriär och han erbjuder knappast något understöd till Zlatan. De sista 20 minuterna, med Zalayeta och en avancerande Nedved. Ibra ger sig inte. Tvärtom, han försöker allt. Till och med specialiteten han verkade ha glömt nyligen: att skjuta rakt på målvakten. Projektilen han släpper iväg med ca 10 minuter kvar av matchen är imponerande i sin kraft. Bara att det går rakt på Toldo.

Kommer ni ihåg de balkaniska ruffigheterna? Ja, dom såg man inte mer, som tur är. Dom två ”ic” möter inte varandra mer. På Zlatan placeras Cordoba, som får springa runt och jaga som en spelare från gamla tider, med vit turban och en fighting spirit (grinta, reds. Anm) som aldrig slocknar. Bara när det återstår någon minut kvar på extratiden, bara när han förstår att resultatet svårligen kommer att gå att påverka. Först då lättar Ibra upp trycket en aning. Demoraliserad och kanske lite nedstämd. Ett tillfälle att befästa ledningen i toppen har gått till spillo.

Betyg:

Ibrahimovic 7: Blir genast varnad, utan att kunna skylla på trötthet och med en risk att fått ett ännu större straff efter en dansk skalle mot Mihajlovic (nej, det heter inte dansk skalle i Italien, reds anm). Men efter att ha sagt detta – han är bäst i laget. Och, ensam, hela Juventus anfall. Ett par av hans avslut är värda plats på museum. Också för detta är hans varning något oförlåtlig: i Rom kommer han inte att kunna att vara med.