Fortsättning Gazzettan 24/1 2005

Dagen efter Juve-Brescia.

Betyg: Idag får Zlatan främst betyg i hela Juventus, tillsammans med Buffon. En 7a. Så här skriver man om Zlatan: Hans assist till de två målen (mycket vackert det andra där han uttrycker hela sin kraft och teknik) förlåter hans enstaka överdrivna/teatraliska nummer (leziolitá) som han inte kan avstå ifrån, samt en grov miss på en klar målchans.

En kort notis här är att det italienska ordet "lezioso" återkommer påfallande ofta när det gäller Zlatan. Ett lite svåröversatt ord som betyder sentimental, teatralisk i bemärkelsen att han hela tiden spelar för galleriet/publiken.

Sid 3 - Huvudrollsinnehavarna

Rubriken är "David & Ibra" - det nya paret trivs bra tillsammans.

Hur var den där historien? Ja, just det: Gud skapade dom och sedan kopierade han dom. "Sedan" i fallet Ibrahimovic och Trezueguet hände för en vecka sedan i Cagliari. Knappt hade fransmannen återvänt i fysiskt trim innan Capello placerade honom tillsammans med Zlatan i anfallet. Modesta resultat på den sardiska marken. Men il Bisiaco (Capello) är inte en typ som ger sig för så lite. Därför, igår, gjorde han ånyo samma taktiska val. Och den här gången blev resultatet positivt. Ett mål av fransmannen på assist från svensken (Trez nu uppe i samma nummer mål som Platini i serie A), ett italiensk självmål av Domizzi på en explosiv aktion av Ibra. Triumf rakt igenom: och det skulle blivit en fantastisk utgång på matchen om David och Zlatan därutöver hade satt sina två öppna målchanser.

I korthet, paret trivs mycket bra tillsammans och det faktum att dom är ganska lika från fysiskt hänseende är inte en negativ detalj, tvärtom. Den gamla stereotypen med "den stora kraftfulla" anfallaren som skulle gå bra tillsammans med "den lilla tekniska" anfallaren håller inte. Och det är ytterligare en Capelliansk sanning som skickats rätt in i en av de mest fasta och djupt rotade gemensamma föreställningarna i dagens fotboll. Paret funkar eftersom dom är olika, men framförallt olika rent tekniskt. (Och nu följer ett fantastiskt nytt smeknamn - Narciso! Narciso är Narcissus på italienska, d v s killen i grek. myt. som blev kär i sin egen spegelbild) Ibra är en Narciso som speglar sig i sin egen extraordinära bollkänsla. Det som han lyckas göra med sina jättelånga ben är mycket svårt att imitera. Hans enda begränsning för tillfället är att han verkar tycka om dessa gåvor lite för mycket - att hela tiden söka ett tekniskt nummer, det ena efter det andra, den där lilla extra touchen bara för att få höra publikens beundrande 'ohhhhh'. Ett typiskt exempel är en klackspark han gjorde för att stoppa en boll på väg utanför plan: det tjänade ingenting till men Zlatan njöt av den som Hemingway framför en Daiquiri.

Trezeguet å andra sidan är exakta motsatsen. Inga sammetsfötter men en klassiska killer-instinkt i straffområdet, en person som lever för att trycka in bollen i nätmaskorna. De 101 dagarna utan boll har laddat honom ordentligt, och det ser man.: att gå mållös från Cagliari (speciellt efter att ha haft mycket bra målchanser) var mycket jobbigt för honom. Efter matchen mot Brescia medger han: 'Jag är lycklig över att ha gjort mål: speciellt efter det misstag jag gjorde i början av matchen där bollen skulle suttit i målet'. Ingen bättre kur än att göra mål.

Men låt oss återvända till Ibra. Flamingon (il fenicottero) skänkte oss få ord efter matchen (han är ingen kille som småpratar och därtill ingen stjärna på italienska ännu) men i korthet har han uttalat sitt diskreta stöd till Capellos val att använda honom i anfallet tillsammans med Trezeguet. "Jag tycker mycket om att spela med David, vårt samarbete blir hela tiden bättre. Hur jag tycker om att spela med Trez jämfört med Del Piero? Det är två helt olika spelare, omöjligt att jämföra." En mästare med sina fötter har gjort en vinnande dribbling även med orden. Dom måste ha förvarnat och intalat honom att aldrig uttrycka starka åsikter i den känsliga frågan kring lagkaptenen, den obestridda idolen i kurvan. Och Zlatan må vara Narcissus men han är inte dum.

I samband med artikeln om Trez och Ibra finns även en faktaruta som beskriver deras fina statistik, må vara att de ännu inte gjort så många matcher tillsammans. Deras korta tid tillsammans har de uppvisat en övertygande kapacitet. Ibrahimovic har gjort två mål på deras fyra matcher och Trez har gjort 4. Paret garanterar alltså 1,5 mål i varje match.

En sista notis också om Gazzetta dello sport från idag den 25/1. Framsidan täckt av uttalande från VD i Juventus som säger angående Del Piero "I Juventus kan man inte leva av gamla meriter, bara i nuet". Mycket diskussion om detta alltså. Men Ibra känns ohotad, även nämnde VD berömmer Zlatan i intervjun och det råder väl inga tvivel om att malmöpågen är lika given som någonsin en Cannavaro eller Nedved i Juventus årgång 2004/2005?