Finalmente Ibra!

Helsida i Gazzetta dello Sport om Zlatan som äntligen bröt en negativ svit utan mål.

"FINALMENTE IBRA!"

Målgörande är som en vacker kvinna: om du uppvaktar henne för mycket, eller värre, om du följer efter henne med nästan ursinnig beslutsamhet, negligerar hon dig. Om du istället lyckas variera ditt intresse med likgiltighet, blir det lättare att erövra hennes hjärta. David Trezeguet är en målgörandets Don Giovanni: i Juvetröjan firade hand 100 mål i Brugges. Följaktligen, när matchen skulle börja igår hade han den där mättade blicken, en blick från en som inte är ute efter en ny erövring och framförallt en som kan tillåta sig en match utan mål utan att riskera sitt rykte. Zlatan Ibrahimovic däremot, han har haft nog av mållösa eftermiddagar och kvällar. Och för en stolt person som honom är detta lite väl svårt att tollerera.

----

På så vis söker Jätten målet från alla möjliga positioner på plan. Mellan åttonde och fjortonde minuten sparkar han i ursinne tre gånger mot mål, men i onödan. Ibra tror inte det är sant: vad är det här för ond förtrollning? En gammal sanning, kära Zlatan: även om du upprepade gånger hävdar att du inte tänker på att målen saknas så finns dom där ändå. Saknade, om och om igen. Och han (målet), retsam som en vacker kvinna, undviker dig. Vem vet om ilskan fanns där i tjugosjunde minuten då målet infann sig, enkelt utan komplikationer för Trezeguet. Mål nummer 101 och fransmannen närmar sig Myten: Michel Platini som gjorde totalt 104. I början på andra halvlek snuddar Trez vid sitt andra mål, och Zlatan ser ut som han vill fråga: kan det verkligen vara så enkelt? Ja, kära Zlatan, det räcker att inte tänka på det. Del Piero serverar en vacker boll till Zlatan som ser ut som en order: så där Zlatan, gör mål! Och istället ingenting. Ett försök till lobb går rakt på målvakten. Sen klandrar Del Piero Zlatan för dennes egoism i en kontring då han vägrar att passa.

Det verkar vara en mardröm, men Mutu visar att det räcker att inte tänka på det: sätter fart på vänsterkanten, söker hörnet på målet och hittar det. Två-noll. Det behövs inte så mycket, Zlatan.

Och då, fem minuter från slutet, tänker Ibra inte på det mer. Bollen dimper ner på en kross från Nedved, Zlatan följer sin instinkt och slår till direkt. Mål. Han gör en min som för att säga - äntligen. Capello ler men sedan kritiserar han honom: "Man behöver inte vara egoist, vid ett par tillfällen hade han kunnat spela sina kamrater istället för att gå själv." Ibra har redan förstått budskapet: "Capello har rätt, jag ska vara mindre egoist. Jag är glad för det här målet som kändes som får mig att slappna av och för Juventus vinst: det är min främsta angelägenhet. Nu ska jag tänka på matchen mot Inter." Det tog 1001 minuter för Jätten att göra sitt första cupmål för Juve och sju matcher att cancellera måltorkan den här säsongen. Det händer, även för en som har en sån magisk touch som Ibra, därför att målgörandet är nyckfullt. Som en vacker kvinna. Men Zlatan erövrade äntligen henne igår.