Zlatan Ibrahimovic - italiensk sportjournalistik på svenska

torsdag, april 21, 2005

Zlatan avstängd 3 matcer

21 april, 2005. Ikväll kommuniceras det att Zlatan får 3 matchers avstängning som påföljd av matchen mot Inter. En för de dubbla gula korten och 2 för tilltaget mot Cordoba, vilket filmades och användes i efterhand som underlag till straffet.

Zlatan gör toppmatch, trots förlust, 20 april 2005

Torsdagen den 21 april 2005

Himmel och helvete. Zlatan bjöd på allt i förlustmatchen mot Inter. De flesta utser honom till bäst på plan tillsammans med Intermålvakten Toldo. En del tycker han bör fokusera sina nickar exklusivt på läderkulan och inte på försvarsspelare. En mycket het match hur som helst, med mycket känslor och mycket nära nya drömmål av Zlatan.

På förstasidan i Gazzetta dello Sport denna dag, i krönikan av Franco Arturi betitlad ”Ancelotti tackar”: I Turin är det endast Toldo och trävirket i målramen som står emot Juves ursinne: Ibrahimovic visar det värsta (sedvanlig skallning, den här gången Mihajlovic) och det bästa i sin repertoar men lyckas inte slå igenom ett av stolthet väl sammansvetsat Inter och ett mycket stort prov på lagmoral.

Sida 2. Artikel om matchen.

Speciellt i andra halvlek förtjänade Juventus en kvittering. Och om Toldo var bäst i Inter finns det förstår en anledning. Inte av en slump var det bara han som lyckades stoppa en extraordinär Ibrahimovic, il bianconero som mindre än sina lagkamrater är värd en förlust, efter att gång på gång varit mycket nära att göra mål. Tyvärr, vid sidan om Ibrahimovic och Camoranesi var det inte många som lyckades hålla uppe spelet i Juvnetus, till att börja med den allt större besvikelsen Del Piero.

Och sist i referatet: Den här gången tjänar inte den numera vanliga stafetten mellan Del Piero och Zalayeta någonting till. Zalayeta kastar sig över alla bollar men huvudrollsinnehavare förblir Ibrahimovic, som gång på gång får se Toldo stå ivägen.

På sida 3 en intervju med Mancini som givetvis är mycket stolt över vinsten och över sitt lag: Laget spelade perfekt idag. I första halvlek höll vi upp spelet mot Juventus. I andra halvlek däremot var vi duktiga på att kontrollera den gina reaktionen från Juventus – med det där fenomenet Ibrahimovic som när han spelar på den nivån är helt omöjlig att markera.

Intervju med Capello sidan 4: Idag försökte vi på alla de sätt. Jag kan inte klandra någon av killarna. Ibrahimovic var ’devastante’ (devastating på engelska, kommer inte på en koncis översättning), han öppnade upp spelet för sina lagkamrater, han gjorde avslut på avslut. Men på vägen mot målet fanns Toldo eller någon försvarare eller så gick bollarna tätt utanför. Och på frågan om Zlatans ’skalle’mot Mihajlovic: Jag såg ingen skallning, men att han vred på huvudet med en kontakt som påföljd. Jag är mycket hård mot mina spelare för såna här saker men den här gången gjorde Ibra inget fel.

På läktaren på Delle Alpi sitter Zlatan Ibrahimovic’ agent och myser vid åsynen av ”Gladiatorn” (Il Gladiatore, reds anm.). ”Zlatan har vid det här laget helt anammat och tagit till sig staden, folket och livet i Torino. Han älskar Torino och nyligen köpte han en lägenhet i centrum, i gamla stan (samma lägenhet som en viss Filippo Inzaghi ägde tidigare!!) eftersom han tycker om att bo i stan och helst vill kunna cykla till allt, utan bil, precis som han gjorde i Sverige eller i Amsterdam.” Mino Raiola tar hand om både Nedveds och Ibrahimovic’ intressen och har en nära relation till Luciano Moggi. Mino hyser ingen tvekan om sina skyddslingars framtid: ”De kommer att förlänga kontraktet bägge två”

Längre ner på sida 4, en artikel som beskriver kontroverserna med Juves anfallspar. Rubriken ” Ibra kan inte uträtta mirakel, Ale än en gång utbytt”. Det kan ju inte alltid vara som mot Fiorentina. Eller ännu mindre alltid som mot Lecce. Fem mål på två omgångar, Zlatan Ibrahimovic, svensk med kroatisk mamma och bosnisk pappa, startar vild och uppeldad av uppgiften, övertygad om att kunna fortsätta på den inslagna vägen av tillfredsställelser. Han hinner dock knappt ens röra bollen innan han blir varse om något som snart inte borde överraska längre. Var än och hur han än rör sig finner han hela tiden en kille framför sig vars efternamn också slutar på ”ic” – Sinisa Mihajlovic. Serb, eller rättare sagt Serbissimo (typ megaserb)

Vad gör dom? Hälsar på varandra? Ignorerar varandra? Självklart inte, de börjar genast att slå på varandra, med stor aptit dessutom. Sinisa är ingen ängel. Inte heller Zlatan. Snarare är han känd för att vara en bråkstake (’baruffante’, lite mildare än bråkstake, typ ”ruffare”, reds anm.). Åtminstone var han det under tiden i Sverige och Holland. Här hos oss har han ärligt talat inte gjort ett skvatt för att förtjäna ett epitet som bråkstake, men ryktet som ”bad boy” fortsätter att förfölja honom. Må han vara den han är. Det mycket privata balkan-kriget mellan de bägge ”ic” skördar ett offer. Ibrahimovic, varnad av De Santis. Följaktligen kommer han inte att vara med på Olympiastadion nästa söndag kväll, mot Lazio. Och i dessa tider, utan Trezeguet, är detta inte en frånvaro att ta lätt på. Zlatan är hursomhelst inte någon som gråter över spilld mjölk. Och vid sitt misstag i uppförandet svarar han direkt med en prestation värdig den bedårande tid han genomgår just nu på fotbollsplanen. Juventus anfallsspel är han. Bara han. En sammetsmjuk bollkontroll., assist, finter och andra små finesser som när han drar bollen under sina sulor är exempel på vad som gång på gång åsamkar skador i det svartblåa försvaret. Han försöker allt, killen från Malmö. Till och med ett skott som, om det hade gått in, redan hade varit en myt: ett volleyskott från ett långt avstånd som ser ut att skruva in sig i bortre hörnet men i stället touchar bollen stolpen. Ljudliga applåder. Mycket välförtjänta. Självklart, han är inte perfekt. Ibland dräller han lite för mycket med bollen, som han har varit van vid att göra i alla tider. Ibland gör han mycket enkla misstag som elementära pass eller när han bara behöver stöta till bollen mot mål, försöker han en svår vändning. Men allt detta är brister man måste förlåta. Också därför att det knappast är enkelt att vara helt ensam i anfallet. Del Piero bekräftar att han går igenom ett svårt ögonblick i sin fotbollskarriär och han erbjuder knappast något understöd till Zlatan. De sista 20 minuterna, med Zalayeta och en avancerande Nedved. Ibra ger sig inte. Tvärtom, han försöker allt. Till och med specialiteten han verkade ha glömt nyligen: att skjuta rakt på målvakten. Projektilen han släpper iväg med ca 10 minuter kvar av matchen är imponerande i sin kraft. Bara att det går rakt på Toldo.

Kommer ni ihåg de balkaniska ruffigheterna? Ja, dom såg man inte mer, som tur är. Dom två ”ic” möter inte varandra mer. På Zlatan placeras Cordoba, som får springa runt och jaga som en spelare från gamla tider, med vit turban och en fighting spirit (grinta, reds. Anm) som aldrig slocknar. Bara när det återstår någon minut kvar på extratiden, bara när han förstår att resultatet svårligen kommer att gå att påverka. Först då lättar Ibra upp trycket en aning. Demoraliserad och kanske lite nedstämd. Ett tillfälle att befästa ledningen i toppen har gått till spillo.

Betyg:

Ibrahimovic 7: Blir genast varnad, utan att kunna skylla på trötthet och med en risk att fått ett ännu större straff efter en dansk skalle mot Mihajlovic (nej, det heter inte dansk skalle i Italien, reds anm). Men efter att ha sagt detta – han är bäst i laget. Och, ensam, hela Juventus anfall. Ett par av hans avslut är värda plats på museum. Också för detta är hans varning något oförlåtlig: i Rom kommer han inte att kunna att vara med.

tisdag, april 19, 2005

"Il vento di Ibrahimovic" 19 aprile 2005

"Ibrahimovic' vind"..eller nåt. Rubriken ovan pryder i alla fall måndagens Gazzetta dello Sport som innehåller idel lovord för Zlatan, som följer upp förra veckans 'doppietta' med sin första 'tripletta'.

Sida 2. Först som vanligt ett referat av matchen. Inga poetiska extravaganser i texten utan mer ett minut-för-minut berättande om matchens händelser. Dock anmärkning om att Del Piero mest irrar omkring utan att få något uträttat och lämnar allt till Ibrahimovic’ eleganta fötter. Vidare ”mindre överspelande än vanligt, är svensken den förste att skapa problem för Sicignano (Lecces målvakt, red. anm.). Även om det första målet är undertecknat en annan spelare – Appiah. --- 2-1 i 34:e minuten genom en passning från Camoranesi till Ibrahimovic som förvaltar avslutet perfekt. --- Sedan, serverad av Nedved, hittar Ibra åter målet med en vacker cross i 43:e. --- Därefter följer det senaste underverket av Ibrahimovic som gör en delikat manöver vid sitt högerskott, som utanför straffområdet passerar en försvarsspelare och slinker förbi målvakten som är chanslös.

Betyg: Ibrahimovic 8 (Zlatans första 8:a!): Mycket stor huvudrollsinnehavare. Hans första hattrick tar honom till 15 mål (med endast ett mål på straff), men framförallt tar det Juventus tillbaks till framgångsvägen. Han får avsaknaden av Trezeguet att verka allt mindre allvarlig.

Vill också lägga till att Zlatan gav stora rubriker i det stora manager-spelet som Gazzettan har med namn ”Magic Cup”, han var den i omgången som gav allra flest poäng och börjar nu för första gången närma sig topp 5 i mest värdefulla spelare.

Sid 3 - Huvudrollesinnehavaren

En artikel givetvis dedikerad Zlatan. Här följer hela artikeln översatt:

Tre mål mot Lecce? Vem bryr sig. ”Det viktiga är att Milan förlorade och att vi nu är ensamma i topp.” Zlatan Ibrahimovic är en av få i Juventus som värdesätter Lo Scudetto lika högt som Champions League. Han har aldrig vunnit den och detta gjorde att han var den som först kom över den snöpliga sortin i onsdags. Till skillnad från vissa av hans lagkamrater som inte vet var de ska placera alla scudetti man vunnit genom åren. Inte Zlatan, tvärtom har han en speciell känsla för det italienska gräset, helt klart något mer än på andra europeiska gräsmattor. Med målen igår är han uppe i 15 totalt, alla i seriespelet och bästa målgörare i Juventus. Men inte ens ett enda på nio matcher i Champions.

Det svartvita folket kanske nu tänker att han borde ha undvarat ett av målen från förra och den här matchen till matchen mot Liverpool. Och kanske han själv har tänkt samma sak. Men för Zlatan är uttåget ur Champions ett mindre drama än vad det är för alla fans, ledare, tränare och många lagkamrater. För svensken, under sitt första år i Sverige, är Lo scudetto inte alls något tröstrpris. Därför är hans första italienska hattrick något speciellt smakfullt i kombination med Milans förlust.

Faktiskt, när han kommer upp från garaget/tunneln under stadion efter matchen och möter en grupp med fans som väntar på honom verkar han nästa stolt så han spricker. Men mer än för de tre målen är det förmodligen för uppmärksamheten som nu väntar honom efter matchen. Upphöjd ovanför alla beundrares huvuden, böjer han sig för att låta sig vara med på bild tillsammans med tre ungdomar i rullstol, och tar emot komplimanger från folkmassan.

Paradoxalt kommer den största komplimangen den här gången från motståndarcoachen och inte från hans egen. ”Idag sköt Ibrahimovic på målet och inte på målvakten”, sa Fabio Capello,trots att han är svenskens största beundrare. Zeman däremot säger om Zlatan ”Jo, jag gillar honom. Han är lite anarkistisk men han är duktig. Han gjorde lite som han ville på planen idag, inte bara med hans medspelare utan framförallt med sina motspelare”.

Igår gjorde slaven (lo slavo, reds. Anm.) från Malmö verkligen det han ville på planen. Visst, lecces försvar presenterade en del ihåligheter, ja man kanske ska säga att de rent utav gav honom lite hjälp på traven. Men ändock, han gjorde 3 vackra mål. Det första på en genomskärare av Camoranesi, genom att först finta bort Paci och sedan placera bollen säkert vid stolpen. Det andra med en flack vänster efter en kontring som initierades av Nedved. Och det sista, kanske det mest spektakulära, åter på en passning från Nedved. ”Jag gillade alla tre, ler Zlatan efter matchen. Eller rättare sagt, alla fem. De var alla fina mål. Laget spelade riktigt bra idag och därför vann vi.” Visst, men utan hans hattrick skulle matchen slutat oavgjort, precis som i Florens där hans två mål inte räckte hela vägen. Han gick mållös i nästan 2 månader och nu överdriver han. ”Jag har fått lite mer självförtroende”, säger han, lite på italienska och lite på engelska. ”Laget och Capello hjälper mig mycket. Och när lagkamraterna spelar bra då spelar jag också bra. Jag känner att jag blir bättre och bättre.”

Han gnuggar sina händer. Han som är så lång, kan nu kolla ner även på Milan som halkat efter. I samma ögonblick som Ibrahimovic placerade sitt tredje mål gjorde Siena sitt andra genom Cozza, och Delle Alpi exploderade två gånger, en gång efter den andra. Nu har torinesarna möjlighet att komma till direktmötet med Milan om 3 veckor med ett viktigt försprång. Det är just detta som gör Ibra mest nöjd, dagen han gjorde 3 mål. Men det är han som utgjort skillnaden för Juventus, därför att hade han inte gjort sina 5 mål på de två senaste matcherna hade Juventus förlorat i Florens och spelat oavgjort mot Lecce. Och då hade man fortfarande varit på samma poäng som Milan.

Därför tänker Juventus förlänga hans kontrakt till 2009: 15 mål är inte lite för en anfallsspelare som gör sin första säsong i Italien - och det är inte slut än. För övrigt, att stanna i Torino verkar även vara än önskan från Zlatans sida som har köpt en ny lägenhet mitt i centrum som han håller på att inreda. Tydligen är det han själv som väljer både kök och kakel!
(ja detta är ju något anmärkningsvärt för italienarna – en världsspelare, miljonär och proffs i juventus, går ut och handlar kakel till sin nya lägenhet, reds. Anm.)

På en vecka har Capello förlorat både Champions och Trezeguet men han har återfunnit den bästa Ibrahimovic och med honom ledningen i ligan. Och nu, utan avbrott för semifinalspel i europacupen, går resan mot Lo scudetto lite lättare, och den psykologiska smällen efter Champions blir lite lättare att smälta. Tack vare svensken, som kom över förlusten före alla andra.


Dapperdon 20050419