Efter Juve-Milan

Som alla verkar vara överens om omskrivs även i Gazzettan matchen i Turin som en ganska trist tillställning, förutom för försvarsfetischisterna. Nesta och Cannavaro gjorde bägge ett strålande jobb.

Zlatan kommer dock undan med hedern i behåll då man menar att han hade flera goda intentioner och var den som försökte skapa något (framförallt i första halvlek) men att hela Juventus verkade ganska tröttkört. Till och med Capello skriver under på att Milan var det bättre laget. Han menar dock att laget behöver julvilan och att man gav bort för mycket bollar och missade passningar.

Krönikan på förstasidan börjar så här: Men var höll Juventus hus? Kanske tog man ut julsemestern några dagar i förskott. Del Piero var helt utanför matchen och blev följdriktigt utbytt till andra halvlek, Nedved i version guldbollen var inte heller med, Emerson fick röra sig på gränsen och utanför sina egna domäner. Bara Ibrahimovic försökte någon gång att ge lite bekymmer åt det milanesiska försvaret. --- Juve är trötta, kommer aldrig in i matchen och tar med sig ett oavgjort resultat som trots allt bibehåller distansen till Milan. På planen syntes bara Milan: uppfriskande, aggressivt (åtminstone i första halvlek), men med lite avsaknad av precision framför mål. Men i alla fall försökte Milan vinna det som på förhand beskrevs som Jättematchen. Som så ofta händer i vår liga, blir nyckelmatchen mellan huvudkombattanterna en besvikelse. Skulden är mer Juves än Milans. Få spektakulära aktioner, samtliga av dem svartröda, få ingripanden av målvakten (bara Buffon), knappast några inslag av hög teknisk standard. Den som såg Arsenal-Chelsea förra veckan bjöds på mycket större underhållning.

Så artikeln på sidan 2, som beskriver matchens händelseförlopp. Cannavaro får en del beröm för att han som 38-åring orkar ge ett bra understöd till Nesta i kampen mot Zlatan. Del Piero beskrivs som mycket avlägsen den standard han blev känd för, och tillförde ingenting till matchen : Men Juventus problem, som i första halvlek bekräftar dess blindgång på senare tid, är inte bara representerat av Del Piero. Hela laget ger intrycket av att ha förlorat sin briljans och solida stomme, eftersom man får anstränga sig i varje försök att hitta en spelrytm. Detta gäller även i början av matchen, när alibit "trötthet" inte håller. Ibrahimovic framstår som alldeles för isolerad på det centrala mittfältet, och framförallt blir hans fördelningar av passningar ut mot kanterna onödiga eftersom hans lagkamrater inte följer med. Camoranesi får en svår duell på högerkanten med Seedorf och Kaladze. Och för Nedved finns Gattuso och Cafu. Nedved som verkar förvånansvärt osynlig på vänsterkanten.

Betyg: Ibrahimovic 6 - Börjar matchen riktigt bra. Hans utsökta hantering av bollen tjänar som tändvirke till den öppna spisen: det är det här som tänder folkets entusiasm på läktarna. Men om man sedan inte lyckas lägga till det riktiga virket för att få igång elden, blir det snabbt kallt. Zlatan, har hur som helst försökt att skapa något. En diskret början, mycket bra i jämförelse med Del Piero. En andra halvlek där han hamnar alltför långt från målet.




Och förresten, nu har även den gamle räven Costacurta uttalat sig i Zlatan frågan, ämnet känns något bekant - igår efter matchen beskrev han sin duell och vem tycker han sig se i Zlatan - jo, en ny Van Basten.

Ibrahimovic öppnar sitt konstgalleri

Gazzetta dello Sport, onsdagen den 15 december. Ännu en helsida med info kring Zlatan.

Rubriken lyder: IBRAHIMOVIC APRE LA GALLERIA D'ARTE.

Rubriken anspelar på historiska tillfällen i Zlatans karriär då han har plockat fram något extra och avgjort matcher. Här kommer hela artikeln översatt:

av Paolo Forcolin

Han är inte bara bra på att få till frisparkar utanför straffområdet (se Bologna). Zlatan Ibrahimovic är en spelare av enkla assist men också en matchavgörande målskytt. Än så länge har han inte tagit fram dessa aspekter ur sitt tekniska bagage speciellt ofta i den italienska ligan. Sju mål är inte lite, det ska understrykas, men bara tre har varit matchavgörande: det som gav oavgjort mot Palermo på hemma plan och mot Inter på San Siro och det som gav segern för de svartvita mot Lazio.

Men det har funnits matcher i den ännu korta Zlatan-historien i vilka Flamingon (ännu ett smeknan, red. anm.) var den absoluta huvudrollsinnehavaren. Inte bara för sitt spel utan för avgörandet bland matchens målskyttar. Den mest häpnadsväckande händelsen, idag lika mycket legend som fakta, är kanske när Ibra var 10 år gammal och spelade i ungdomslaget för Balkan, ett lag som, precis som namnet skvallrar om, består av utvandrare från ex-jugoslavien. I en match mot Vellinge låg pojkarna i Balkan under med fyra mål i slutet av första halvlek. Zlatan satt på bänken, enligt uppgifter beroende på ett disciplinärt straff. Det var bara det att med ett underläge med 4-0, kunde tränaren Dusan Svikovic inte stå emot längre, utan skickade ut Zlatan på planen. Matchen slutade 8-5 till Balkan och Ibra gjorde alla 8 målen...

Den 8 april 2001, inte ännu fyllda 20, spelar Zlatan med Malmö, precis tillbaks i Allsvenskan, efter ett år i division 1. Säsongens första match var mot den historiska rivalen AIK. Ibrahimovic gör bägge målen som tar Malmö till seger. 2001 var ett viktigt år för Flamingon. Den 9 mars är han i Spanien på ett fotbollsläger. Under en träningsmatch är Ajax dåvarande tränare Leo Beenhakker på plats. Zlatan gör ett otroligt "nummer": han går förbi den första motståndaren genom att lyfta upp bollen över dennes huvud, går förbi motståndare nummer två via en "tunnel-klack". Han avslutar sedan med att lobba över målvakten som kommer utrusande. För Beenhakker var det här tillräckligt och den fursta juli skriver Zlatan på för holländarna. Det är fortfarande den dyraste övergången i svensk fotbolls historia (9,2 miljoner euro).

Den 12 maj 2002 spelar man säsongens viktigaste match i den holländska ligan. I vissa länder, England inräknat, räknas cupen nästan viktigare än seriespelet. Det är därför lätt att förstå Zlatans och alla Ajax supportrars glädje då svensken, efter tre minuters övertid gör "golden goal", vilket betydde 3-2 och seger i en stor fajt mot Utrecht.

Och i landslaget går det inte sämre. Värt att komma ihåg är hans inträde i U21 landslaget, där han blev målskytt mot Makedonien. Ännu mer levande minne (enligt honom själv hans livs viktigaste mål) är hans första mål i det svenska seniorlandslaget. Den 6 oktober 2001, match mot Azerbadjan, och Zlatan sitter på bänken. Matchen kan direkt kvalificera Sverige till VM i Sydkorea. Han kommer in och gör det tredje målet: stor glädje, även om det självklart inte är ett mål som kommer att gå till historien.

En annan stor tillfresställelse i Champions League: den 18 september, debut i Champions och match mot Lyon. Ibra firar sin premiär med att bli tvåmålsskytt i en match som Ajax vinner med 2-1. Inte ens en månad senare spelar han med landslaget i EM-kvalet. Den 12 oktober 2002 möter Sverige Ungern hemma: en delikat match, som vikingarna inte får förlora. Matchens slutresultat 1-1 är dock bra. Och det svenska målet görs av Ibra som dock i målögonblicket knockas av den ungerska målvakten. Zlatan blir utburen på bår ackompanjerad av en imponerande hyllning från publiken.

31 mars, följande år spelar man en vänskapsmatch mot England. Ett England med supersvensken Sven-Göran Eriksson. Matchen slutar 1-0 och, se där, målet görs av Flamingon.

Vid senast EM var det tyvärr vi som fick utstå Ibras snilledrag. Den 18 juni spelar Italien-Sverige och med bara fem minuter kvar leder vi fortfarande, tack vare ett mål av Cassano. Sen följer situationen med flipperspelet framför mål och som avslutas med Zlatans kompakta klack: med en blandning av tur och skicklighet skickas bollen i mål. Buffon är tillintetgjord, hela Italien förbannar den där långstånken (lungone, red. anm.) som krossat vår dröm. Sedan, enligt en oskriven men gällande lag - Juventus köper sig italiens "killer". Om det funkade med Trezeguet (avgörande i finalen mot Italien i EM 2000), varför inte göra om det med svensken. Och faktiskt, Ibra har kommit hit och än så länge går det knappast att säga att affären har varit ett misstag.

Med sina fötter är han otroligt bra, men i huvudspelet har han fortfarande mycket att förbättra. Inget att säga om hans uppträdande utanför plan, det är fläckfritt. Och på plan, han tar emot mycket stryk, men han överdriver inte när han ger tillbaka. För en kort tid sedan avslöjades dock en liten extravagans: han har låtit tatuera sin mammas namn (Jurka) på vänsterarmen och sin pappas namn (Sefik) på högerarmen. Till den som frågade honom om motivet till denna något bisarra manifestation svarade han jättenöjd: "Det är ett sätt att hedra min familj". Då kan han vara nöjd... nu måste han bara hitta plats (lämpliga) för att hedra systern (Sanella), de två halvbröderna (Sapko och Alexander), de två halvsystrarna (Monika och Violetta). Man kan bara hoppas att det sker utan någon känner sig förolämpad...

Vid sidan av artikeln finns även en liten faktaruta med rubriken: Numeri da Fenomeno (Nummer av ett Fenomen):

7 - målen Ibrahimovic hittills gjort i ligan (3 hemma, 4 borta). Han är den svartvita bombern i Serie A.

6,20 - hans medelbetyg i Gazzettan, samma som Zalayeta, bättre än Trezeguet (6,10) och Del Piero (5,89).

3 - antalet lag i hans karriär

4 - antalet titlar han vunnit med Ajax, två ligasegrar, 2002 0ch 2004, en holländs kupp 2002 och en Supercup 2002.

Inför Milan-Juve, Onsdag 15/12 och Torsdag 16/12

Ok jag ber om ursäkt att jag inte hann förmedla gårdagens Gazzetta i tid före Aftonbladet, som visserligen tog upp ett par fina ord, men långt ifrån allt som skrevs. Här kommer emellertid en totalt, komplett heltäckande återgivning av de senaste 2 dagarnas rapporter (inklusive dagens) - en fantastisk uppbyggnad av stämning inför det heta toppmötet på lördag. Och vilka ord om Zlatan! Om någon vid tillfälle tyckt att man beskrivit Zlatans förmågor med för många superlativ så vad säger man nu? U b da judge.

Från onsdagens Gazzetta dello Sport:

Marcello Lippi på besök i Madrid och intervjuas: På sin lista av spleare skulle förbundskaptenen helt klart inte ha något emot att kalla in två som Shevchenko och Ibrahimovic: "Sheva är inne i en magisk period, guldbollen kommer att ge honom ytterligare en kick. Ibrahimovic är en imponerande klasspelare: jag kan inte komma ihåg någon som har anpassat sig med sådan lätthet. Han har ett genialiskt spelmönster, stor teknisk kapacitet, kapabel att anpassa sig till vilken medspelare han än har i anfallet, från Del Piero till Trezeguet. Han är en mycket otypisk anfallsspelare. Han tycker lika mycket om att göra fina assist som att göra mål.

Schevchenko: "Dom är alla starka [i juventus]. Jag tänker på Emerson, Del Piero och Cannavaro. Och på Ibrahimovic: man sa mig att han inte gjorde tillräckligt många mål, men för mig verkar detta inte vara fallet. I framtiden har Ibrahimovic, Adriano, Kaká och Christiano Ronaldo alla möjlighet att vinna guldbollen."

Van Basten: [journalisten]: Capello är just nu tränare för Ibrahimovic. Många säger att han är den nya Van Basten. Ser du likheter? [Van Basten]: "Zlatan är lång och smidig, som jag. Han har många begåvningar, mycket teknik, klass och ett bra skott. Rättare sagt, han skjuter bättre än vad jag gjorde. Jag hade en del problem med mina vrister. Han var min arvtagare i Ajax, han är ung och kan komma att uträtta många bra saker. Capello kommer att hjälpa honom att förbättra flera aspekter. Vissa saker funkar fortfarande inte...." [journalisten]: Vad, till exempel? [Van Basten]: "Uppmärksamheten på lagets spelsätt. Underhållandet och de individuella numren funkar. Man han bör inte gå över gränsen. Han är ung och kommer att förstå och kommer att växa in i gruppen. Tveklöst är han duktig och kommer att vara en av framtidens anfallare. Han kommer att förstå..."


Så i torsdagens Gazzetta dello Sport (16 december) fortsätter uppbyggandet inför det heta mötet på lördag och fler kända fotbollspersonligheter intervjuas. Många kommer att vara på plats på San Siro.

Intervju med den smått legendariska tränaren Felipao Scolari, som tänker se matchen på plats. [Journalisten]: Vem är "den avgörande spelaren i Juventus" (fritt översatt från vem är 'l'uomo in piu'): [Scolari]: Jag säger Ibrahimovic, därför att han är ett fenomen - på och utanför plan. Jag har träffat och lärt känna honom - det är en guldpojke (ragazzo d'oro). För laget och sina medspelare är han jättenyttig: han är kapabel att hålla i bollen, han skyddar den med stor säkerhet, möjliggör även långbollar/"det långa spelet" (översatt från "il gioco lungo"). Och han är alltid tillgänglig som person, en sällsynt egenskap bland de stora spelarna. (vad säger Aftonbladet och SVT om detta?, red. anm.)

Presidenten och nummer 1 i Juventus heter Franzo Grande Stevens. Född i Napoli 1928, med engelskt ursprung, som haft många ledande poster inom Agnelli-imperiet (t ex Fiat) innan han blev president i de svartvita. En helsideintervju i torsdagens Gazzetta. På en direkt fråga vad Grande Stevens tycker om Ibrahimovic svarar han så här: "Ah, han är exceptionell! Det som jag gillar mest är hans spel med benen, med vilket han låter bollen slinka mellan två eller tre motståndare. Och sedan är han så ung att han inte kan bli annat än bättre, en champion på världsnivå. Han kommer att gå in i fotbollshistorien och bli ihågkommen tillsammans med Pelé, Van Basten, Zidane och Maradona. Faktum är att man redan har börjat markera honom på ett sätt som man markerade Maradona. Vi bör tacka Capello för att han har tagit honom till oss."

Okej, är det här klimax? Vilka förväntningar finns det på killen med guldskorna? Från Ajax till Juve i augusti. Pelé, Van Basten, Zidan och Maradona... Things that make you go hmm.

Juve-seger mot Bologna, ej utan kontroverser

Den 13 december Gazzetta dello Sport.

En tudelad förstasida som å ena sidan hyllar Milan för sin urladdning mot Fiorentina (6-0) och som å andra sidan beskriver en kontroversiell match mellan Juve och Bologna. Ett Juve som vann på en frispark efter en mycket kontroversiell frispark. Domarn Pieri sågas ordentligt. I en match där anfallarna inte fick till så mycket farligheter är det som vanligt Nedved som går in och räddar Juventus. Men så klart, Zlatan fixade frisparken som ledde till segermålet! Zlatans insatser nämns dock inte som något särskilt, liksom ej heller övriga i Juves anfallsspel.

Mest anmärkningsvärt och oroande för Juventus framhålls trenden med ett förbleknat Juve, som vinner med nöd och näppe, med en Zambrotta som inte stått att känna igen på länge med karakteristiska löpningar och en Emerson och Appiah som inte kommer in i matcherna som i början av säsongen. Detta i kontrast till ett mycket spelskickligt och aggressivt spelande Milan som bara tycks bli starkare. Och nu har Crespo äntligen hittat formen igen (får toppbetyg). Attenzione!


Betyg till Zlatan: 6
Omdömen: Kommer ifrån sin motståndare Juarez bara en gång och serverar då en bra möjlighet till Del Piero. [Zlatan är] osjälvisk, skjuter bara på mål vid ett tillfälle och då rakt på målvakten.

Övriga betyg (ett urval): Bäst Nedved och Buffon på 7.5, Del Piero 5, Zalayeta 5.5, Capello 6 och Pieri (domaren) 4.

Capello om Zlatan och guldbollen

Inför matchen mot Bologna imorgon intervjuas Capello i dagens nätupplaga av Gazzetta dello Sport.

Ibrahimovic är det adderade värdet/mervärdet (valore aggiunto) i ett lag som redan är maximalt konkurrenskraftigt, men för Capello är det fortfarande tidigt att börja prata om guldbollar: "Enligt min uppfattning har Zlatan ännu 20 procents förbättringsmarginal men han har en mycket hög potential. Den italienska ligan kommer att lära honom mycket, och jag tror han har sina målsättningar glasklara. Kvaliteterna för att vinna guldbollen finns där men det krävs ett lugn och förmågan att ta ett steg i taget.

Zlatan i Shevas spår

Ovanstående kan man läsa som rubrik i dagens nätupplaga av Gazzetta dello Sport. En kort intervju med Zlatan på väg tillbaks från matchen i Israel.

Svensken i Juve siktar på Guldbollen: "Ja, jag skulle vilja vinna den. Jag håller på att jobba på att bli den bästa, jag tycker inte om att vara nummer två (non mi piace essere secondo a nessuno). " Zlatan Ibrahimovic gömmer sig inte. När han når Caselle (torinos flygplats, red. anm) är han trött och knappt vaken efter uppstigande i gryningen samma dag. Hans tankar om framtiden är dock mycket tydliga. Stoltheten och ambitionen är den typiskt juventinska. "Jag arbetar/anstränger mig för att bli den bästa. Jag vill vinna Guldbollen. Och allt annat som man kan vinna med Juventus: ligan och Champions League, utan skillnad, med samma hunger och engagemang"

Nedved utnämner Zlatan till kommande vinnare av guldbollen

Gazzetta dello Sport 8 december, inför Champions League mot Maccabi. En intervju med senaste vinnaren av guldbollen, Pavel Nedved:

"Shevchenko är den naturliga arvingen [till guldbollen], en mästare för det han har gjort i Italien och för Milan, han förtjänar den också för vad han har gjort som människa, för sina mänskliga initiativ utanför planen. Inom en snar framtid ser jag dock en annan svartvit [juventus] spelare beredd att beträda tronen, en spelare ännu bättre än Sheva: Zlatan Ibrahimovic."

Symboliskt nog sker dessa förutsägelser om framtiden i väntsalen på Torinos flygplats, Caselle. Pavel Nedved, guldbollsvinnare, väntar tillsammans med sina lagkamrater på flygplanet som ska ta dom till Tel Aviv.

Inom ett par dagar kommer man att veta officiellt vem som tilldelas guldbollen men vid sidan av uppskattningen för ukrainaren, visar Nedved en uppenbar tillgivenhet till sin svenska lagkamrat och intuitionen av en mästare som lever varje dag i konstant kontakt med Ibrahimovic. Inget överdrivet smicker, bara ett enkelt konstaterande från en som själv har en unik kontakt med bollen och som förstår sig på fotboll.

"Zlatan har stora marginaler för förbättring, han har anpassat sig snabbt till Juventus och har assimilerat den italienska fotbollen, en fotboll och ett mästerskap (serie A) som kan vara svårt för en utlänning". Han är ödmjuk, Nedved, det skulle gå att tillägga om Zlatan, en som lyssnar på råd från folket runtomkring och en som har en stor lust att nå den allra högsta nivån. Men det är ord som innehavaraen av guldbollen undviker för mer substantiella uttryck: "Han [Zlatan] har alla egenskaper ("ha tutti i numeri", red. anm.) för att nå ännu högre höjder än Sheva, bli bättre och vinna lika mycket. För tillfället är jag hur som helst nöjd att priset kommer att gå till en annan spelare från en östeuropa."

---

Nedved avslutar: "För nästa utlottning av guldbollen kommer avi att vara flera från Juve med på listan - Ibra har alla korten på sin hand, sen finns Trezeguet och jag själv förstås:jag är inte färdig än!"

Gazzettas Nätupplaga 8 december

TILL ISRAEL FÖR ATT VINNA

Sista omgången i Champions grundspel. Ett Juventus redan kvalificerade, utan poängförlust. Capello säger dock att man inte åker till Tel Aviv för att spela på säkerhet. Inom räckhåll finns italienskt rekord i Champions - en tangering av Milans 6 raka segrar för 12 år sen, också under ledning av Capello. En bedrift för övrigt bara uppnådd av Paris Saint Germain, Barcelona och Spartak Moskva.

Nedved är sugen på att spela och bad personligen om att få åka med till Israel. Ibrahimovic tippas spela åtminstone en del av matchen. Efter sina 7 mål i ligan säger gazzettan att Zlatan är mycket sugen på att "bryta isen" även i Europa.

Capello betonar betydelsen genom att säga "det här är inte Coppa Italia", alltså italienska cupen där man vilade ett stort antal spelare och också åkte på förlust för någon månad sen. Följaktligen, förutom Nedved och Zlatan, kommer både Cannavaro och Buffon att spela.

Gazzetta dello Sport 6/12/2004, Huvudrollsinnehavaren, sid 3

Rubrik:

QUESTE SONO COSE DA IBRAHIMOVIC (mkt fritt översatt "det här är fotboll Ibrahimovic-style")

"Jag får bättre och bätre självförtroende" Och Moggi öser beröm: "Han har bra fötter och är en stor personlighet"

Av Luca Curino

Han heter Zlatan Ibrahimovic, det svartvita svaret på Andrea Pirlo. Med ett mål 15 minuter från slutet såg svensken till att hålla Milan på 4 poängs distans, efter Milans upphämtning i den 90 minuten i lördags som kunde ha kortat av avståndet. Den senaste veckan definierade svensken sitt mål mot Brescia det vackraste han gjort hittills i Italien. Men igår, medveten om betydelsen av det senaste målet för Juve var han redan beredd att omdefiniera sin bedöming: "Jag är mycket nöjd för att jag gjorde ett vackert och betydelsefullt mål".

Skönheten i gårdagens mål återfinns helt och hållet i dess betydelse, för från ett rent estetiskt perspektiv var det kanske inget särskilt. Inget särskilt skriver jag med tanke på Pandevs otroliga ledningsmål. Kapo gick in på högerkanten med en fart och kraft som ankommer en spelare som i månader har väntat på sin chans att visa sin klass. En boll som studsade på en försvarare och hamnade i närheten av Ibrahimovic som med en direkt vollyspark skickade bollen i mål.

Zlatan insåg genast betydelsen av sitt mål. Han sprang mot avbytarbänken och tog av sig sin tröja och slängde den i luften ett ögonblick innan han blev omkullsprungen av sina firande lagkamrater, som inte var desto mindre medvetna om målets betydelse. Herr Paolo Dondarini, enligt regelboken, kunde inte göra annat än att ge zlatan en varning och Ibra bedyrade genast att han inte skulle göra om detta nästa gång: "Det är inte ok att jag tar en varning på det här sättet varje gång jag gör mål". Och visst, han gör ju inte få mål. Med målet igår, efter straffen i söndags på San Siro är han redan uppe i 7 mål, vilket gör Zlatan till största målgöraren i Juventus, i ligan och totalt: han har uppnått Trezeguet och Del Piero som hade berikat sin skörd med målen i Europa. Men medan Juventus gjorde sina förmatcher i Champions League (t ex Djurgården) hade Zlatan redan gjort tre mål på tre matcher med Ajax.

"Det här är ett viktigt mål både för Juventus och för mig, för mig eftersom det ger mig mer självförtroende", säger han i utgången på Delle Alpi där han numera är kallad Playstation av alla (Här är bakgrunden (Tack Peter Y): När en journalist på mycket dålig engelska för några veckor sedan frågade Zlatan om denne var nöjd med sin "prestation" hörde Zlatan inte vad reportern sade. "Playstation?", sade Zlatan undrande. När Zlatan i går kväll var på väg från Stadio delle Alpi ropade journalisterna: "Playstation, Playstation, stanna!")). Det är ett smeknamn som kommer från ett missförstånd i mötet mellan engelska och italienska men som passar honom jättebra eftersom han på fotbollsplanen rör sig precis som en spelare i det populära fotbollsspelet. Italienskan har han börjat förstå men han pratar fortfarande engelska. "Var lugna, garanterar Luciano Moggi (presidenten i Juve), om 2-3 år kommer han att prata italienska också: jag håller själv på att lära upp honom." Moggi får frågan om Ibra är en diskret/tillbakadragen person. En fråga som han helt tydligt uppskattar: "Den här killen, utöver sina fötter och sin unga ålder har han den rätta personligheten för att hålla sig på en regelbunden hög nivå och regelbundet göra mål och hjälpa andra göra mål." (i min stilla översättarvrå kan jag inte undgå att kommentera - vad säger aftonbladets krönikörer och diverse olyckskorpar om det här ?! Zlatan gör en Kool Moe Dee och säger - How ya like me now!)

När Moggi såg till att Zlatan kom till Italien rekommenderade han honom att vara mer konkret och Ibra har lyssnat på honom. Dock avsäger sig inte Playstation sina egna nummer, vilket har lett till att det finns vissa som anser honom lite nonchalant. "Det gäller i varje fall inte mig", säger Capello, Zlatans förste sponsor, angelägen om att inte hylla honom för mycket: inte för att han fruktar att Zlatan blir mallig, men för att han vet hur avundsjuka fotbollsspelare kan vara. "Han hade ett stolpskott och gjorde ett mål: för mig är det här inte något jag kan likna vid nonchalant. Viktiga spelare som Ibrahimovic måste få känna sitt värde och sin tyngd i matcher som dessa, i matcher i underläge där laget lider. Jag tänker dock inte bara på honom, utan på hela laget, som i andra halvlek uppträdde bättre än i första.

Capello vet att det citerade stolpskottet i realiteten var ett rejält misstag av Zlatan. Den svenska anfallaren är, trots sin 1 och 93 inte en specialist i luftspelet. Detta i jämförelse med en som Fernando Couto som han har haft sina problem med i luften. Och på Camoranesis cross i början på första halvlek, från den andra stolpen kunde han egentligen inte annat än sätta in bollen. Istället har han tryckt den mot marken och bollen studsade ut via stolpen. En missad målchans, alltså, för vilken han delvis revanscherade sig genom sitt förtrollande assist till Del Piero kort därefter. Och med sitt 2-1 mål raderade Ibrahimovic definitivt bort den sista fläcken som kvarstod från missen och kanske var det också för detta han sågs fira målet som han aldrig tidigare har gjort i Italien. "Det var en svår match, medger han efter matchens slut, därför att vi kom i underläge direkt och var tvungna att kämpa oss in i matchen." En upphämtning fullbordad inte långt från slutet, när Milan befann sig på blott 2 poängs avstånd. En upphämtning signerad med Zorros sigill.

Gazzetta dello Sport 6/11/2004, Betygen

Buffon 6, Zebina, 6, Thuram, 6.5, Cannavaro, 6.5, Zambrotta 5 ("stod inte att känna igen"), Appiah 6, Emerson 6.5, Olivera 6.5, Kapo 6, Del Piero 5, Zalayeta 6, Camoranesi 7.5 ("Som vanligt bäst i laget") och

Ibrahimovic 7 - Utgör sin egen division. HÅller hela tiden två motståndare fullt upptagna och serverar en formidabel målmöjlighet till Del Piero. Sedan signerar han det jätteviktiga måle till 2-1 och fastställer sig själv som målspottare (cannoniere) med sitt sjunde mål för säsongen i ligan.

Gazzetta dello Sport 6/11/2004, Sid 2 "Matchen"

LA JUVE FA TUTTO COME IL MILAN

JUVENTUS GÖR PRECIS SOM MILAN

av Alberto Cerruti

Genom att klamra sig fast vid vingarna på deras eleganta häger, Ibrahimovic, håller Juve Milan på distans - med samma resultat och med likadana svårigheter som de rödsvarta kom tillbaks och vann mot Parma, från 0-1 till 2-1.

I underläge efter 11 minuter, efter ett extraordinär nummer av Pandev. Serieledarna fick vänta till den 40 minuten av första halvlek för att kvittera genom Olivera och till den 30:e i andra halvlek för att gå upp i ledning, genom en akrobatisk touch av den svenska anfallaren. Ett mål som sänker ett värdigt Lazio definitivt.

Referatet fortsätter med en genomgång av matchen, I åttonde minuten räddas Lazio av stolpen efter en nick av Ibrahimovic. Och lite senare i texten: Så småningom arbetar sig Juventus in i mathcen och blir allt farligare i straffområdet, men när Ibrahimovic serverar Del Piero en boll på ett silverfat missar denne otroligt genom att rikta bollen förbi öppet mål och mot kurvan, som än en gång förlåter honom detta häpnadsväckande misstag.

Sedan fortsatt referat till slutet av matchen och målet av Zlatan på kross av Kapo.

Gazzetta dello Sport 6/11/2004, Huvudkrönika framsida

Idag Zlatan på framsidan!! Störst bild på en segerrusig Ibra på väg att rycka av sig tröjan. Huvudrubrik: "Marchio Ibra: Juve di classe" "Ibras stämpel: Ett Juve av klass"

Det finns givetvis artiklar att berätta om, men först krönikan som tar sin början på förstasidan och fortsätter inne i tidningen. Det är Luca Calamai som skriver under rubriken "En hänsynslös Terminator" (sid 1 och 5):

Jämförelsen med Marco Van Basten kanske inte var till hans fördel. Ok längden. Och han må klara jämförelsen för sin elegans. Men hur kan man mäta sig med det otroliga målsnitt som Milans champion/stjärna innehar. Zlatan Ibrahimovic kom till Juventus med en mycket tydlig meritförteckning. En meritförteckning som grundar sig på fostrandet i Ajax skola. Ett "faktablad" som går att sammanfatta i ett fåtal ord: förfinad teknik, stort taktiskt kunnande, odiskutabel förmåga i att skänka assist till sina medspelare. I korthet, vid en hypotetisk planläggning för Juventus offensiva spel kunde den långa svensken framställas mer som en formidabel språngbräda till Trezeguet eller Del Piero än en hänsynslös Terminator. Kanske är det nu nödvändigt att skriva om faktabladet. Och att hålla jämförelsen med Van Basten vid liv.

Ibrahimovic är en upptäckt i vardagen. Han kom in sist i den delikata svartvita uppställningen och blev direkt oumbärlig. Under dessa månader har vi sett honom kämpa för att hjälpa sina lagkamrater att vinna mark, offra sig på kanterna för att ge viktiga utrymmen till Del Piero i motståndarlagens straffområden, ersätta den skadade Trezeguet som anfallare utan att man behövt sakna den samme. Och framförallt, den senaste tiden, har han visat sig vara kapabel att göra matchavgörande mål. Det sista, igår, mot det otämjbara Lazio. I korthet, Ajax har givit oss en champion ut i fingerspetsarna. Och dessutom är han mycket ung.

Giraudo, Moggi och Capello har goda motiv för att vara stolta. Den senaste spelarmarknaden har, så här långt, givit upphov till få leenden. Milan väntar fortfarande på Stam, Inter har inte lyckats hitta plats för Davids och Roma har i Mexes inte fått den arvtagare till Samuel man hoppats på. Detta bara för att återge några taktiska drag som hittills är att reklamera. Ibrahimovic däremot är en av de främsta hemligheterna bakom de svartvitas flykt. Juventus arkiverar ännu en omgång med bibehållna 4 poängs ledning före Milan.