Fortsättning Gazzettan 24/1 2005

Dagen efter Juve-Brescia.

Betyg: Idag får Zlatan främst betyg i hela Juventus, tillsammans med Buffon. En 7a. Så här skriver man om Zlatan: Hans assist till de två målen (mycket vackert det andra där han uttrycker hela sin kraft och teknik) förlåter hans enstaka överdrivna/teatraliska nummer (leziolitá) som han inte kan avstå ifrån, samt en grov miss på en klar målchans.

En kort notis här är att det italienska ordet "lezioso" återkommer påfallande ofta när det gäller Zlatan. Ett lite svåröversatt ord som betyder sentimental, teatralisk i bemärkelsen att han hela tiden spelar för galleriet/publiken.

Sid 3 - Huvudrollsinnehavarna

Rubriken är "David & Ibra" - det nya paret trivs bra tillsammans.

Hur var den där historien? Ja, just det: Gud skapade dom och sedan kopierade han dom. "Sedan" i fallet Ibrahimovic och Trezueguet hände för en vecka sedan i Cagliari. Knappt hade fransmannen återvänt i fysiskt trim innan Capello placerade honom tillsammans med Zlatan i anfallet. Modesta resultat på den sardiska marken. Men il Bisiaco (Capello) är inte en typ som ger sig för så lite. Därför, igår, gjorde han ånyo samma taktiska val. Och den här gången blev resultatet positivt. Ett mål av fransmannen på assist från svensken (Trez nu uppe i samma nummer mål som Platini i serie A), ett italiensk självmål av Domizzi på en explosiv aktion av Ibra. Triumf rakt igenom: och det skulle blivit en fantastisk utgång på matchen om David och Zlatan därutöver hade satt sina två öppna målchanser.

I korthet, paret trivs mycket bra tillsammans och det faktum att dom är ganska lika från fysiskt hänseende är inte en negativ detalj, tvärtom. Den gamla stereotypen med "den stora kraftfulla" anfallaren som skulle gå bra tillsammans med "den lilla tekniska" anfallaren håller inte. Och det är ytterligare en Capelliansk sanning som skickats rätt in i en av de mest fasta och djupt rotade gemensamma föreställningarna i dagens fotboll. Paret funkar eftersom dom är olika, men framförallt olika rent tekniskt. (Och nu följer ett fantastiskt nytt smeknamn - Narciso! Narciso är Narcissus på italienska, d v s killen i grek. myt. som blev kär i sin egen spegelbild) Ibra är en Narciso som speglar sig i sin egen extraordinära bollkänsla. Det som han lyckas göra med sina jättelånga ben är mycket svårt att imitera. Hans enda begränsning för tillfället är att han verkar tycka om dessa gåvor lite för mycket - att hela tiden söka ett tekniskt nummer, det ena efter det andra, den där lilla extra touchen bara för att få höra publikens beundrande 'ohhhhh'. Ett typiskt exempel är en klackspark han gjorde för att stoppa en boll på väg utanför plan: det tjänade ingenting till men Zlatan njöt av den som Hemingway framför en Daiquiri.

Trezeguet å andra sidan är exakta motsatsen. Inga sammetsfötter men en klassiska killer-instinkt i straffområdet, en person som lever för att trycka in bollen i nätmaskorna. De 101 dagarna utan boll har laddat honom ordentligt, och det ser man.: att gå mållös från Cagliari (speciellt efter att ha haft mycket bra målchanser) var mycket jobbigt för honom. Efter matchen mot Brescia medger han: 'Jag är lycklig över att ha gjort mål: speciellt efter det misstag jag gjorde i början av matchen där bollen skulle suttit i målet'. Ingen bättre kur än att göra mål.

Men låt oss återvända till Ibra. Flamingon (il fenicottero) skänkte oss få ord efter matchen (han är ingen kille som småpratar och därtill ingen stjärna på italienska ännu) men i korthet har han uttalat sitt diskreta stöd till Capellos val att använda honom i anfallet tillsammans med Trezeguet. "Jag tycker mycket om att spela med David, vårt samarbete blir hela tiden bättre. Hur jag tycker om att spela med Trez jämfört med Del Piero? Det är två helt olika spelare, omöjligt att jämföra." En mästare med sina fötter har gjort en vinnande dribbling även med orden. Dom måste ha förvarnat och intalat honom att aldrig uttrycka starka åsikter i den känsliga frågan kring lagkaptenen, den obestridda idolen i kurvan. Och Zlatan må vara Narcissus men han är inte dum.

I samband med artikeln om Trez och Ibra finns även en faktaruta som beskriver deras fina statistik, må vara att de ännu inte gjort så många matcher tillsammans. Deras korta tid tillsammans har de uppvisat en övertygande kapacitet. Ibrahimovic har gjort två mål på deras fyra matcher och Trez har gjort 4. Paret garanterar alltså 1,5 mål i varje match.

En sista notis också om Gazzetta dello sport från idag den 25/1. Framsidan täckt av uttalande från VD i Juventus som säger angående Del Piero "I Juventus kan man inte leva av gamla meriter, bara i nuet". Mycket diskussion om detta alltså. Men Ibra känns ohotad, även nämnde VD berömmer Zlatan i intervjun och det råder väl inga tvivel om att malmöpågen är lika given som någonsin en Cannavaro eller Nedved i Juventus årgång 2004/2005?

Gazzetta dello Sport 24/1 2005

(Dagen efter Juve-Brescia)

Amici sportivi, dags för en ny högtidsstund i Zlatan-äventyret. Mycket i måndagens Gazzetta handlar om publikens kritik mot Capello för att han inte använder Del Piero. Bland journalister finns dock inte mycket förståelse för detta - ett lag som leder med fem poäng före Milan efter halva säsongen borde inte anses ha gjort några taktiska misstag när det gäller spelartruppen. En rubrik på förstasidan talar om att alla tifosi nu gör självmål samtidigt som allting pekar på att Capellos taktik åter igen är lysande. "Mer än överraskande, verkar det hela helt oförståeligt. Capello tar Juve till +5 poäng på Milan. Paret Trezueguet-Ibrahimovic visar att de kan göra skillnaden i varje match, kort och gott tränaren får rätt i det mesta av sina taktiska val - speciellt i fråga om Del Pieros bänknötande. Och i slutet på matchen: nyheten om värsta rivalernas förlust. Vad saknas för en perfekt söndag? Uppenbart är svaret - den mentala hälsan.

Sid 2, första artikel om matchen. Zlatan i bildfokus, efter självmålet som helt och hållet hans eget. De flesta kommentarer handlar om att Zlatan utgör tungan på vågen i Juventus. Dessa tankegångar uttrycks till och med av Brescias tränare när han blir ombedd att kommentera matchen: Vi gav allt vi hade, men det räckte inte. Å andra sidan visar också placeringen i serien tydligt skillnaden mellan de bägge lagen. Och förresten räcker det med lägga till Ibrahimovic fina spel för att förklara skillnaden.

Om matchen (huvudartikel s 2)
Capello och Juventus går fram på sin egen väg, genom att hålla både Del Piero och Brescia utanför matchen. Tränaren håller sin lagkapten på bänken för andra matchen i rad och låter Ibrahimovic och Trezueguet spela 90 minuter tillsammans. Dessa två skänker också laget vinsten med deras två mål.
---
Det ska också sägas att Ibrahimovic och Trezueguet har växlat mycket vackra saker med mindre vackra, mer tillgjorda/överdrivna saker och rena misstag. Men de har givit intrycket av att tillsammans ge en särskild kraft till årets Juventus, en kraft som inget annat anfallspar i Juventus kan uppvisa. Ibrahimovic frambringar Trezueguets kvaliteer som avslutare. Trezueguet tillåter Ibrahimovic att uttrycka sina tekniska kvaliteer på bästa sätt. På så sätt finns det ett större djup när bägge spelar, eftersom fransmannen spelar vertikalt och svensken kan spela horisontellt - bägge med dräpande effektivitet. Det räcker att titta på de båda målen. På det första, ifrån höger, placerade Ibrahimovic en genomskärare mot andra stolpen där Trezegol tog hand om avslutet. På det andra målet åstadkom jätten med ballerina-fötterna ett suveränt nummer som visade hela hans klass och fysiska kraft, längs med kortlinjen, före han skickade en boll som Domizzi tryckte in i eget mål för att hinna före Trezuegol.

Betyg och fler referat följer i nästa artikel...om en stund.

Medelbetyg 2004/2005, efter halv säsong

Lite snittbetyg på centralgestalter i Serie A (endast anfallsspelare i listan) efter halva säsongen (jag har givit efter för de höga kraven från Blomquist):

Namn Lag Matcher Medelbetyg Mål Assist
Adriano Int 19 6,42 14 1
Bojinov Lec 19 6,24 10 2
Cassano Rom 14 5,79 4 5
Crespo Mil 13 5,88 6 1
Del Piero Juv 14 5,81 6
Di Natale Udi 19 6,17 5 2
Flo Sie 18 5,79 3 1
Gilardino Par 19 6,11 9 1
Ibra Juv 19 6,21 9 2
Martins Int 14 6,17 6 3
Miccoli Fio 17 6,22 7 1
Montella Rom 18 6,64 16 2
Recoba Int 11 6,25 3 3
ShevchenkoMil 17 6,71 13 4
Tomasson Mil 16 5,62 2 1
Toni Pal 18 6,06 7 2
Totti Rom 17 6,5 10 4
Trezeguet Juv 6 5,92 4
Vieri Int 14 6,21 7 1
Zalayeta Juv 14 6,15 5 1
Zola Cag 18 6,28 6 3

17/1 -05, Cagliari-Juventus

En dags försening på nyhetsrapporteringen p g a utebliven leverans igår måndag i Sthlmsområdet. Måndagens Gazzetta dello Sport ägnar förstås mycket utrymme åt att Zola gav Milan 2 poäng med sin kvittering mot Juventus.

Ingen i Juventus anfall får höga betyg, Zlatan får dock högst av de tre anfallarna. Så här står det:

Ibrahimovic, 6, Börjar med en underbar assist till Trezeguet, sen skapar han inga noterbara farligheter. Dock som vanligt formidabel i att hålli och täcka bollen.

För övrigt noteras att Ibrahimovic verkar 'untouchable' som förstaval i anfallet men frågar sig också - hur länge? I och med Trezeguets återkomst görs en kort notis om samarbetet med Zlatan, vilket beskriv som..sådär. Man menar att bägge söker varandra, främst Zlatan som söker Trezeguet. Och, vad gäller den i Italien så omskrivna lagkänslan, Zlatan får även kritik för att han går till överdrift i sin altruism (altruismo): Ibra söker hela tiden Trez och ibland överdriver han i sin altruism. En anfallsspelare behöver en sund egoism och Ibra uppvisar istället en preferens i att göra assist framför avslut, trots sina 9 mål uppnådda efter halva serien. Avslutningsvis konstaterar man dock att det tar tid att spela ihop ett lag, speciellt ska man ta hänsyn till Trez' skada och att han och Ibra inte spelat mycket ihop. I korthet, det finns anledning att vara positiv om de bägges framtid i startelvan. Eller som man så fint uttrycker det på italienska med ett ordspråk, i slutet på artikeln:

Anche tra due campioni l'intesa non nasce come un porcino sotto un castagno, dalla sera al mattino.

(I fri översättning): Även emellan två klasspelare krävs mer tid än det tar för en karl-johan svamp att växa under kastanjeträdet, från kväll till morgon.

Någon svampexpert i detta forum?

Gazzettan, efter Juve-Livorno, 10/1/2005

En vinst mot Livorno, ett mål av Zlatan, en nick i ribban som ledde till 2-0, en snygg framspelning till Nedved som borde resulterat i mål. Nu 9 mål totalt av Zlatan.

Inget större utrymme till Zlatan den här gången dock. Det noteras att han är uppe i 9 mål men det är nu nästan taget för givet att han ska hålla en konstant hög nivå - smekmånaden är över, som sagt.

Betyg: 6.5 med texten: Ytterligare ett mål efter det mot Parma, nu 9 totalt. Ytterligare bud på två mål och en fin målchans som han skapade till Nedved. Förbättrar sitt samspel på de flesta punkter, men är för envis med sina dribblingar (kan också tolkas som sitt drällande med bollen).

Ja, vad säger man? Jag hade åter igen förväntat mig en 7a i betyg och kanske lite mer hyllningar, men... man kanske är lite bortskämd. Det som är kul är att en krönika på framsidan beskriver Capellos framgångar med Juventus. Huvudlinjen är att Juventus blir inte roligare än så här. Capello har en tajt formula för att hålla tätt bakåt och kommer att göra sina mål framåt, men framförallt inte bjuda på fotbolls-propaganda allt för ofta (om man med detta inte menar italiensk taktisk fotboll tagen till sin perfektion). I krönikan radar man upp 3 iakttagelser om Juventus, årgång 2004/2005: 1. Juventus kommer att spela på det här sättet hela säsongen, d v s genom att härda ut/stå emot (antar att man menar i bemärkelsen krympa spelmöjligheter för motståndarna, red. anm). Man kommer ofta att lyckas på grund av sin taktiska och kompakta enhet i gruppen. 2. Del Piero finns fortfarande med i spelet och visar att han tillför något. Han kommer inte att skratta ofta men han är motiverad och ofta konkret i sitt spel. 3) Ibrahimovic har visat att han har en kontinuiteten som hos de riktigt stora spelarna.

Övriga betyg bland annat Nedved och Zambrotta på 5.5, Emerson 6 och Camoranesi på 7. Nedved anses vara i en liten svacka. Intressant också att man anser att Capellos skickliga coachande var en viktig faktor, t ex menar man att Tacchinardis inträde (6.5) återställde en naturlig balans i laget. Tacchinardi som även låg bakom straffen som ledde till 3-1.

Inför och efter Parma-Juve

En kort uppdatering om för- och efterspelet till Parma-Juve.

Före matchen en hel del artiklar om mötet Gilardino (Parma) och Ibra. Gilardino var påtänkt som anfallare till Juve före man bestämde sig för Zlatan. Gilardino ses av många som det stora anfallshoppet i Italien och förväntas dominera i landslaget. Otaliga experter uttalade sig som vanligt - alla var ense om att Zlatan var det rätta valet framför Gilardino, då han passar bäst i par med Trezeguet och även har en del andra kvalitéer som Gilardino saknar - vad sägs exempelvis om "Till skillnad från Gilardino är Ibra en lagspelare" (från Gazzettan förra veckan). Uttalanden från exempelvis Gianluca Vialli och Buffon om Zlatan som både berömmer Zlatan för hur snabbt denne blivit en viktig del av Juve.

Efter matchen fick Zlatan en 6.5 i betyg. Trodde själv att han skulle hamna på en sjua men nu verkar det som smekmånaden är över. 6.5 är fövisso ett bra betyg (6 är godkänd). Zlatan fick också benämningen "bäst i Juves anfallsspel". Nedved anses hamnat i en liten svacka och fick en 5.5, Del Piero likaså. En Del Piero som lämnade planen som ett åskmoln för att ge plats åt Zalayeta.